Dear Angelica, Oculus Story Studios tredje projekt inom VR-film, innehåller för närvarande inte enda enda ruta animation. Ändå kan det vara det mest imponerande som studion någonsin har gjort.
Under Sundancefestivalen, som planenligt pågick under slutet av januari, hade Oculus en förhandsvisning av en tidig version av Dear Angelica , den kommande animerade kortfilmen för Oculus Rift. Oculus avslöjade denna film förra året som en del det upplägg som tidigare gett oss bla science-fiction kortfilmen LOST och den söta pixarliknande Henry. I andra kretsar hade kanske det som Oculus visade upp på Sundance detta år kallats för en storyboard eller koncept, men i VR blir det något helt annat och är redan anmärkningsvärt bra.
DET ÄR SOM EN MÅLNING SOM SVÄVAR I LUFTEN
Oculus Story Studios producent Edward Saatchi jämför Dear Angelica med surrealistiska filmer som handlar om att växa upp, exempelvis Labyrinth och The Neverending Story. Filmen följer huvudpersonen Jessica genom drömlika minnen av sin mamma Angelica, en skådespelare med en karriär som sträckte sig över många genrer från drama till skräck vidare till fantasy. I den andra scenen, med lite mindre fantasystil sitter Jessica i sitt rum och komponerar ett brev, medan man ser över hennes axel och undersöker det hon gör. Historien som inte direkt är interaktiv i form av ett spel, kommer deltagaren istället att ta sig genom filmen genom att fokusera på olika minnen, och flytta mellan dom i sin egen takt.
Dear Angelica utnyttjar VR’s unika visuella möjligheter
I de tidigare filmerna LOST och Henry har själva grundstoryn haft en känsla av närvaro, och använt sig av många av de välbekanta mönster som lätt passar in i en traditionell film. Och Saatchi håller med om att de förmodligen skulle ha kunnat fungerat som vanliga filmer. Men om Dear Angelica var en vanlig film, skulle det snarare ha varit någon sorts surrealistisk vattenfärgsanimation. Men med VR blir får det direkt ytterligare ett värde och känns som mycket mer. Det är första gången som Oculus gjort något som verkligen trotsar allt som tidigare gjort på klassisk platt media, som datorskärmar.
Innan hon kom till Story Studio, var Dear Angelicas regissör Wesley Allsbrook väl etablerad i en mer traditionella medieformer. Hennes tidigare jobb har bland annat varit som illustratör på The New York Times magazine och The New Yorker. Och inledningsvis var det också det som hon förväntades göra på Oculus, dvs att förlita sig på ett team av designers som skulle översätta hennes illustrationer till VR. ”Jag ser inte VR som något som kommer ersätta äldre former av media, utan som något helt nytt” Och tillägger sedan ”Jag älskar film, men jag vill stanna kvar länge i den”.
Quill – ett professionellt verktyg för illustration och animation i VR
Men i samband med att produktionen av Dear Angelica startade insåg man snart att projektet inte bara behövde ses i VR, utan även till viss del skapas där. Dear Angelica är den först filmen som använder Oculus nya verktyg Quill, ett VR-illustrationsverktyg som Oculus utvecklat enbart för Allsbrook. Från det vi har sett hittills av Quill, verkar det vara som en professionell version av HTC Vives TiltBrush målarprogram . TiltBrush blev raskt känt för att det även fick rena amatörer att kunna producera snygga konstverk, bla genom dess specialpenslar som kan måla allt från elektricitet och eld till fallande löv. Oculus håller dock specifikationerna bakom Quill hemliga än så länge, och det som visas upp på Sundance är en ren VR-variant av akvarellteknik på målarduk. Ett subtilt allt-i-ett verktyg för utbildade konstnärer. Skapelser från Quill kan sedan exporteras och animeras I VR, vilket också är hur Oculus nu gör Dear Angelica.
JAG ÄLSKAR FILMER, MEN JAG VILL BO kvar DÄR.
Oculus är inte det enda företag som gör VR film. Som jag skrivit i en tidigare artikel, anänder Penrose´s Eugene Chung VR-baserade verktyg för att producera delar av den animerade kortfilmen Allumette . Men vad jag vet är Dear Angelica den den första som använder Quill offentligt.
Precis som i TiltBrush och Oculus programvara Medium, använder du penseln i Quill i din högra hand. Sedan skapar man linjer av varierande bredder och färger med knapparna och analoga kontrollerna på Touch. Men skillnaden i Quill är att du med vinkeln på penseln kan styra hur upplevelsen ser ut. Med en touch kan du måla linjer som bara är synliga från vissa håll. Det blir som ett hologram där vissa element i bilden blir synliga först när du du hittat dom. Genom att leta i konstverket kan du hitta nya bilder och miljöer. VR är unikt, ingen tvekan.
Blir Quill en produkt även utanför Oculus och dess Story Studio? Det verkar oundvikligt, men Saatchi och Allsbrook vill inte bekräfta något. Och med tanke på hur begränsad Sundancedemons funktioner var, är det uppenbart att programmet inte är redo för oss konsumenter än. Även mer detaljer om Dear Angelica är svåra att locka fram, förutom att denna VR-upplevelse kommer blir mycket mer omfattande än Oculus tidigare titlar. Planen är att göra filmen tillgänglig senare i år, ”När det är tillräckligt nyskapande,” förklarar Saatchi gåtfullt.
