Hur kan man använda VR inom psykiatrin?

Hur kan man använda VR vid psykisk ohälsa? Med ett ökande antal personer med psykisk ohälsa och bristande tillgänglighet på bra vård, försöker vården nu hitta verktyg för prevention av psykisk ohälsa samt komplement till de traditionella behandlingsmetoderna. Ett av dessa kan mycket väl bli VR.

Innehåll

I mars 2016 publicerade Socialstyrelsen en rapport om tillgänglighet inom den vuxenpsykiatriska vården i Sverige. En utförlig rapport visar att många resurser saknas och patienter får ojämlik vård beroende på vart de bor. Väntetiden för ett förstabesök hos en psykiatriker kan skilja sig markant, även inom samma region, där vissa patienter får initiera utredning och behandling inom en till två veckor medan andra får vänta mer än tre månader, trots vårdgarantin.

VR inom psykiatrin: användningsområden

På 1960-talet uppfanns det första VR-headsetet som döptes till ”The Sword of Damocles” (TSD). Redan då hade TSD som uppgift att öka kunskapen om det mänskliga psyket och användes flitigt som simulator inom olika typer av forskning.

Efter fem decennier med VR-headset har forskarna byggt upp en gedigen och väl replikerad databas av studier som visar att VR är ett lovande behandlingsverktyg för att behandla psykisk ohälsa.

Här är några områden som redan nu använder sig av VR som behandlingsmetod.

VR vid posttraumatisk Stress (PTSD)

Dr Albert Rizzo är en av världens främsta VR-forskare gällande krigssimuleringar för rehabilitering av krigsskadade veteraner. Hans simulering ”Virtual Iraq” har numera implementerats som PTSD-behandling på 55 amerikanska veterancenter. Krigssimuleringar i VR har validerats och forskare har påvisat att VR var lika effektiv som traditionella behandlingsmetoder vid behandling av krigsrelaterad PTSD. Även andra former av PTSD har visat sig kunna behandlas med hjälp av VR-simuleringar och dessutom har det visat sig genom funktionella och strukturella magnetröntgenstudier att VR-behandlingar av PTSD i större grad kan hjälpa hjärnan att ”återställa” normalfunktion efter psykiskt trauma.

virtual iraq 2
Virtual Iraq

VR mot fobier

Fobier är oerhört handikappande för individer som lider av dem då de påverkar livskvalitén negativt. Många fobier botas via exponeringsterapi, som numera kan göras via VR. Studier visar att VR-baserad exponeringsterapi är oerhört effektiv. Svenska spelföretag som Mimerse har sedan länge arbetat med att skapa spel, som valideras kliniskt, för att bota spindelfobi. Spelet ”Itsy” låter den som lider av extrem rädsla för spindlar successivt exponeras för dem i en gamifierad exponeringsterapi. Gamifierade exponeringsterapier blir allt mer populära som behandlingsmetoder då de tros öka deltagarnas motivation och långvariga resultat. Om detta påstående stämmer, får vi reda på vid uppföljningen av en långtidsstudie som jämför gamifierad exponeringsterapi kontra traditionell exponeringsterapi.

Itsy från Mimerse
Itsy från Mimerse

VR vid schizofreni och psykoser

Trots sin komplexa natur, har VR-behandlingar visat sig ha positiv inverkan på schizofrenipatienter och på forskarnas förståelse av diagnosen. VR har även utvärderats som verktyg för att behandla psykoser som ofta förekommer inom diagnosen. VR har även blivit ett viktigt verktyg för klinker som vill förstå synvillor som upplevs av deras patienter. Företaget PMS Microdesign har gjort simuleringsupplevelsen som tillåter kliniker att uppleva hur det är att ha schizofreni.

LÄS MER: Ny studie visar hur VR kan lindra svår paranoia

VR mot stress, utbrändhet och depression

Stress i måtta är bra och tecken på en välfungerande homeostatisk system i kroppen, långvarig stress utan återhämtning är däremot skadlig för kroppen och hälsan. Just stress och utmattningssyndrom är inspirationen till spelet Deep. Deep fokuserar på mindfullness för att hjälpa den som känner negativa effekter av stress och mild depression att koppla sin andning till sitt medvetande, genom en specialtillverkad kontroll mäter spelet användarens diafragmaexpansion för att känna av djupandning. Informationen från kontrollen omvandlas till olika typer av visuella representationer vars mål är att få användaren att sakta ner sin andning. Liknande spel är UnEllo och Guided Meditation VR.

LÄS MER: Vi tittar djupare på hur VR kan hjälpa för stresshantering

En av tre individer drabbas av någon form av depression någon gång under livet. Detta gör depression till den vanligaste psykiatriska diagnosen. Däremot är det för tillfället få studier tillägnade just till depression och VR, men det finns några som visar att det är en effektiv behandlingsmetod.

VR inom psykiatrin: Avslutning / fortsättning

Tack vare 20 års forskning, flera hundra vetenskapliga studier samt ökade tillgängligheten till VR utrustning har även svensk vård fått upp ögonen för VR som terapiverktyg. Snart inleds en förstudie som är ett samarbete mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Film Stockholm. Målet med projektet är att undersöka hur VR kan implementeras som verktyg inom vården på nationell nivå för att behandla olika typer av psykisk ohälsa.

I takt med att VR växer kommer den även att finnas på varje psykiatrimottagning, det är bara tiden som kan avgöra hur länge det dröjer innan det skrivs ut på recept.

Detta är en av våra artiklar på temat ”VR i vården”. För dig som vill fördjupa dig i detta spännande område så har vi samlat all information du kan tänka dig med både våra egna och andras artiklar på vår portalsida. Där avhandlar vi: ”Tillämpningar & case på VR inom vården” – ”Studier/forskning” – ”Risker/baksidor” – ”Hur ni kan implementera VR i er vårdverksamhet”, och mycket mer. Kolla in Immersivts vägledning till VR i vården!

Bild av Almira Thunström

Almira Thunström

1 reaktion på ”Hur kan man använda VR inom psykiatrin?”

  1. George Petrineanu

    Tack för denna intressanta genomgången!

    Jag är nyfiken på vad VR kombinerad med lämpliga gränssnitt (brain computer interface) för att hjälpa patienterna med locked in syndrome i vardagliga livet.
    Jag har läst i media och på nätet att det finns olika imponerande försök som syftar t ex på att göra talet möljgt mm. Hur och vem kommer att ta och integrera dessa till en helhet som en patient kan använda hemma? Här gissar jag att förutom ”tanke till tal” skulle styrning av dator, hemhjälproboter, personlig åkdon göra skillnaden, hjälpmedel för reabilitering.
    Hoppas att du eller någon annan kan redovisa här om detta.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Om skribenten

Bild av Almira Thunström

Almira Thunström

Följ oss på Facebook!

VR Cover

Fler liknande artiklar

Följ oss i sociala kanaler

Läs fler artiklar som denna från Immersivt!